Den senaste veckan har jag haft en sak som okuperat mina tankar mer än nåt annat. Denna sak är frågan om vi får säga "man" eller inte.
På min basgruppsträff på universitetet här om dagen så skulle vi redovisa vad vi skrivit i våra inlärningsplaner för just den här kursen och till min förvåning hade nästan hälften av gruppen som inlärningsmål att sluta med att säga man. Min handledare verkade dessutom tycka att detta var ett bra mål. Hjälp (!), tänkte jag, går det att ha ett sådant mål?
Efter att jag nu i lite mer än en vecka har funderat över saken fram och tillbaka, så vet jag fortfarande inte vad jag tycker, men såhär har jag tänkt.
Jag anvander mig mycket av man i alla typer av sammanhang. Jag försökte sluta i veckan, men när jag skulle säga vissa saker så hittade jag inga bra synonymer...därmed kände jag mig tvungen att säga man. Dessutom så känner jag mig som världens mest självcentrerade människa när jag ersätter man med jag. Jag kan tycka att jag är en person som kan vara oerhört självcentrerad och tycker att det bara förvärras att att jag inte ska säga man. Ingen bryr sig väl om vad "jag brukar göra" eller eller vad "jag mår som jag mår", men så fort jag säger "man brukar göra" eller "man mår som man mår" så fortsätter det med en konversation och jag slipper känna envägskommunikationen tunga kedja om halsen. Dessutom känner jag att personer kollar snett på mig när jag uttrycker mig i jag-form.
Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna sluta säga det, eller om jag ens vill sluta med det. Visserligen är jag tydligen så pass indoktrinerad redan att jag tänkt på att försöka inte skriva man under hela den här texten. Nej men jag känner det lite som när jag va tonåring och min familj "var på mig" för att jag sa "ba" och "liksom" hela tiden, det har jag ju inte kunnat ändra...anvander mig fortfarande av dessa uttryck.
Däremot skriver jag det inte i vetenskapliga uppsater et.c. men det gör jag å andra sidan inte heller med ordet man. Eller, jo, det förekommer, men då är det väl genomtänkt och jag anstränger mig för att inte göra det.
Vad är då denna "hype"om att vi inte får säga man? Jag har börjat bli superanti och ser det nog som en fluga som vi om tio -tjugo år kommer att se tillbaka på och säga: "Kommer ni ihåg i början på 2000-talet när man inte fick säga man, fan va löjligt!"
Det kanske trots allt är bra att jag tänker på att inte överanvända ordet man, det leder väl i sin tur till att jag utvecklar mitt ordförråd lite också, o det kan ju aldrig vara nåt dåligt, eller? Ja ja, det är i sådant fall en helt annan diskussion.
