SCHEMA för INDIEN

Tänkte att jag skulle lägga ut lite info ang vilka studiebesök jag skall göra. Så att ni, mina nära och kära kan se, och så att jag kan hålla koll på mig själv typ...
Fösrt kommer schemat för de första två veckorna och sen alla studiebesök som skall göras.
Blandar lite svenska och engelska efter bästa förmåga. Hoppas ni har överseende! ;P

1:st week
Orientation - Survival inputs
Orientation - Cross cultural adustment Indian social work
Travel in india when on your own
Indian family visit
Monday: SLEEP!
Tuesday & Wednesday: Sightseeing
Thursday: Free for shopping or whatever ;P

2:nd week
BVP School of social work (6 days and sunday seminar)
Meeting Indian students
Theories and social problem lectures
Studyvisits:
Urban project (4 persones)
Rural Deut (all of us)
Prison (all of us)
SOS Village (all of us)

STUDYVISITS:
Muktangan (Pune) - De-addictional Residental care centre
(one week stay micro/macro level discussions at seminar)
12 step program (Minnesota model)

Drishti (Pune) - Urban community work (one week stay)
Women and children
Health, education savings
HIV/AIDS-care centre

A alochana - women´s study documentation centre (CSA - Muskaan cild sexual abuse)
Suberb to Mumbai - Institute for psychological health (10 days)
2 days REBT - Rational Emotive Behaviour Therapy (first for us then for clients)
4 days stay in Mumbai

Saheli - Friends (work with sexworkers)

Henry Martin Institute - Hyderabad (Religion and faith discussions)
All together for one week and we will live in an hostel

Grammangal - Tribal village development
(in Aine for four days) One night spent with tribal family
Waldorfpedagogik in the tribal school

DISCUSSION PLACE IN PUNE
Open space (where young people discuss issues)

OTHER THINGS TO EXPERIECE
2 days Reiki

2 days Art therapy

Ganesha festival (september)
Using religion for social awareness for example information about HIV/AIDS

Visst låter detta underbart spännande! :D

Frid!

INDIEN!

Lycka!

Jag ska till Indien och göra min praktik! Kommer att anvvända denna blogg för att lägga ut bilder och dylikt! So keep yourself updated! :D

Frid!

Pianopianopiano

Fett! Nu har jag köpt mig ett el-piano! Fick det billigare på ett annat ställe än där jag först hade tänkt köpa. JOY! Det låter så bra och är så fint, men det får knappt plats i mitt lilla studentrum ;-P men finns det hjärterum så finns det stjärterum.
Har infört belöningssystem i mitt liv.
Att säga bara bra och snälla saker om folk, så får jag fikabröd till kaffet.
Har lyckats helt okej de senaste två veckorna men idag föll det igen. Har ett sånt vansinnigt behov av att prata av mig. känns som jag ska spricka av ilska annars. Dålig egenskap. Det ska jag jobba med. Hur som helst...inget fikabröd imorrn när jag träffar Camilla för att fika. :-( jag får skylla mig själv. Frid!

att köpa LR inte köpa, det är frågan!

Oh! Jag har fått syn på värsta keysen som jag vara vill HA! Bara måste HA! kostar 6000:- borde ju spara mina pengar och hitta nån begagnad synth på nätet istället för en billing penning. Dem jag har sett har dock inte känsliga tangenter vilket är ett måste! Annars kan jag lika gärna sitta här med min inte alltför heta plastsynt. Duger i krig, men det är ju inte krig här just nu, så-att-eeeh. Ja, det tåls att tänkas på, köper jag detta kan jag ju inte räkna med nån semester som jag egentligen sparat pengarna till. Det suger ju oxå, men vad är en bal på slottet? Köper jag Keysen så kan jag ju spelka och skapa och hadet hur bra som helst! Det är nu klart! Jag köper den, ska bara gå dit och se om den är värd pengarna ;-P. HoHoHoHo! Fred!

inte meningen

Det var inte meningen att skrämma alla er som läste mitt senaste inlägg "demons out!" som jag nu tagit bort. När jag läste det i efterhand förstår jag hur oroliga ni måste blivit. Ingen fara här! Jag mår bra! Puss och tack för att ni bryr er! Frid

Personlig utveckling

Idag hade jag "Personlig utveckling" på schemat! med detta menas att vi alla i klassen skulle dela in oss i smågrupper. Efter detta skulle vi få en timma var och prata om vårt liv. Vad som är jobbigt och om vem man är och så. För mig kändes det spännande, läskigt och nervöst på samma gång. Kände att jag kanske skulle öppna pandoras box när det skulle bli min tur att prata. Jag ville inte berätta om mina största sorger för att sedan komma på att jag ändrat mig. Då är det ju liksom för sent att gå tillbaka o ändra, såklart. När det väl var min tur så kände jag väl att jag inte hade någon lust att berätta det mest väsentliga, vilket gjorde att min timma var flummig och grund (till skilnad från djup, då ;P). När jag lämnade rummet visste jag heller inte vad jag snackat om. Konstigt! Kunde inte ta till mig av kritiken nu för jag känner att de andra var ute och cyklade för det mesta när de flikade in små funderingar. Men jag får ju skylla mig själv när jag inte vill utmana mig själv och dela med mig om det viktiga.
Utvädering sker i morgon på förmiddagen. Men jag har inga förväntningar! Borde jag inte ha det? Varför har jag inga förväntningar??? Det känns som att alla som öppnade sig mycket fick ut väldigt mycket av den här dagen. Det fick mig nästan och ångra att jag inte gått djupare. Det känns som att alla var modiga och jag var feg. Kände dock att det var fel forum för mig så beslutet var nog rätt ändå. Dessutom så är det så att mina sorger och det jag har och berätta kan jag inte begränsa ner till en timma. Hade nog känts skumt att bara bryta för att tiden skulle vara slut. Bra val Johanna! :D Nu ska jag försöka sova! Frid

Att inte säga "man" - Fluga eller utveckling?

Den senaste veckan har jag haft en sak som okuperat mina tankar mer än nåt annat. Denna sak är frågan om vi får säga "man" eller inte.

På min basgruppsträff på universitetet här om dagen så skulle vi redovisa vad vi skrivit i våra inlärningsplaner för just den här kursen och till min förvåning hade nästan hälften av gruppen som inlärningsmål att sluta med att säga man. Min handledare verkade dessutom tycka att detta var ett bra mål. Hjälp (!), tänkte jag, går det att ha ett sådant mål?
Efter att jag nu i lite mer än en vecka har funderat över saken fram och tillbaka, så vet jag fortfarande inte vad jag tycker, men såhär har jag tänkt.
Jag anvander mig mycket av man i alla typer av sammanhang. Jag försökte sluta i veckan, men när jag skulle säga vissa saker så hittade jag inga bra synonymer...därmed kände jag mig tvungen att säga man. Dessutom så känner jag mig som världens mest självcentrerade människa när jag ersätter man med jag. Jag kan tycka att jag är en person som kan vara oerhört självcentrerad och tycker att det bara förvärras att att jag inte ska säga man. Ingen bryr sig väl om vad "jag brukar göra" eller eller vad "jag mår som jag mår", men så fort jag säger "man brukar göra" eller "man mår som man mår" så fortsätter det med en konversation och jag slipper känna envägskommunikationen tunga kedja om halsen. Dessutom känner jag att personer kollar snett på mig när jag uttrycker mig i jag-form.

Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna sluta säga det, eller om jag ens vill sluta med det. Visserligen är jag tydligen så pass indoktrinerad redan att jag tänkt på att försöka inte skriva man under hela den här texten. Nej men jag känner det lite som när jag va tonåring och min familj "var på mig" för att jag sa "ba" och "liksom" hela tiden, det har jag ju inte kunnat ändra...anvander mig fortfarande av dessa uttryck.
Däremot skriver jag det inte i vetenskapliga uppsater et.c. men det gör jag å andra sidan inte heller med ordet man. Eller, jo, det förekommer, men då är det väl genomtänkt och jag anstränger mig för att inte göra det.

Vad är då denna "hype"om att vi inte får säga man? Jag har börjat bli superanti och ser det nog som en fluga som vi om tio -tjugo år kommer att se tillbaka på och säga: "Kommer ni ihåg i början på 2000-talet när man inte fick säga man, fan va löjligt!"
Det kanske trots allt är bra att jag tänker på att inte överanvända ordet man, det leder väl i sin tur till att jag utvecklar mitt ordförråd lite också, o det kan ju aldrig vara nåt dåligt, eller? Ja ja, det är i sådant fall en helt annan diskussion.