fredag 5 juni 2009

en fredag

Sitter med varsin dator och lyssnar på B.O.B. med Outcast, ett fucking masterpiece, elleh..? Mnja grym är den i alla fall.
Tänker kanske köpa bil om jag nu får jobba en del på behandlingshemmet i sommar, men det beror på hur mycket jobb jag får.

Idag gick jag på en disputation här på LiU och den var grym. Lärde mig en hel del om hur det ska gå till på en sådan.
Jag har gjort alla kompletteringarna på uppsatsen och formaterat om den så den kan tryckas, nu saknas endast korrläsning. Mitt språk är inte så akademiskt, det kan det nog inte bli heller så det blir nog mer att se över om det finns stavfel etc. Sen ska skiten in. Simon säger att han vill läsa den, vet inte om jag vill att han gör det. Visst han kan visserligen få tag i den sen när den är trykt och då får det väl bli så då, men det känns jobbigt om han inte skulle gilla den liksom. Viktigt att Simon tycker att jag är bra ;P

Imorrn ska vi ha tapasmys här! Jag glömde gå på systemet idag som ju tyyyydligen har stängt imorrn. jaja så kan det gå. Får bli lite extra Tapas istället. Alla som kommer tar med sig en liten rätt av nåt slag så det blir knytis.

Jag känner på mig att jag kommer känna mig superensam över sommaren. Inte en kotte kvar i Norris känns det som, och Stockholm vet jag inte. Känns onödigt att åka och bo någonstans där jag inte bor, som ska va som ett hem.

Nu ska jag sova snart så jag pallar morgondagen... ska ut och gå med Simon tidigt, det är mys som fan!

NattFrid

tisdag 2 juni 2009

så slut!

Nu är jag trött vill jag lova. Efter allt jobb med C-uppsatsen så vill jag bara sova...
idag har jag sovit länge kollat klart på mitt så kallade liv (världens bästa serie, enligt mig!).
Sen satt jag lite med uppsatsens kompletteringar som skall göras innan den lämnas in igen. jag orkar inte stressa med de kompletteringarna, jag sätter mig med dem när jag känner mig uttråkad.
Nu är jag rätt stolt över mig själv att jag klarat hela den här tiden, sitta själv i vår lägenhet och skriva hela dagarna, med jobb dygnet runt två helger i månaden och bli godkänd på C-uppsatsen.
Det finns en risk för att jag blir rätt nere efter att ha lagt mitt livs fokus på något så intensivt under en viss period. Hoppas jag slipper det bara. Jag får hålla mig sysselsatt helt enkelt.

Frid!

torsdag 16 april 2009

osäker

känns som att vissa njuter av att göra andra osäkra. Känns som en härskrteknik men jag kommer inte på vilken det är.
nåja nog om det.

Har haft en intervju idag bara för att komma hem och märka att jag fått backning på min metoddel för andra gången... uppsatsen skall in för mittidsseminariet på måndag och jag känner mig INTE redo med en svajig metoddel, det kan jag då säga.
Jag hoppas att mittidsseminariet blir roligare än opponeringen på PMet som var helt fruktansvärt.
Jag hade ju tänkt att sätt mig med min galet långa transkribering så jag kanske skulle kunna va klar innan jobbet börjar imorrn men det kommer jag omöjligt hinna. Jajaj d löser sig.

Nu ska jag börja transkribera så får jag se hur långt jag hinner innan jag somnar.

Natti

lördag 14 mars 2009

Happy happy, joy joy!

Simon har denna morgon styrt upp en mysig frukost.Bakat scones o grejjer hade han gjort! Mys och gulligt och fint och snällt!
Vikken kille jag har! Sen har vi tvättat idag och gjort i ordning lite här.

Ikväll är det Vårkravallen me. Simon ska gå på en förfest med nya 3Cant:are. Jag ska försöka undvika trappan då jag typ är luspank efter jag köpt träningskort denna månad... hejdå pengarna :)
Så bjudit hem lite folk och får se om de kan och vill komma. Verkar bara bli en massa karlar! Trevligt!

Går bra med plugget. Lider fortfaradne lita av min dåliga rygg, men det blir bättre och bättre om man jämför med hur det känts i veckan.

I veckan har jag och Simon försökt peppa oss lite i förkylningstider, ont-i-rygg-tider och en massa-plugg-tider mm.
Jag har bakat kolakakor och vi har gjort god middag fläskfié klyftpotatis och bea-sås.
Kollat en del avsnitt av "mitt så kallade liv" Happy-happy, Joy-joy! =D

Helgfrid

söndag 8 mars 2009

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN

... och Camillas födelsedag! Grattis, grattis, du underbara!

Grattis, alla mina systrar, på kvinnodagen!
Jaha, hur har jag känt mig som kvinna idag. Jo jag har känt mig rätt bra idag och uppskattad...ööööh, eller... vaknade i ett stort tomt hus (mina föräldrars nya "lägenhet"). Sen hade jag lite ångest över ALLT SOCKER jag fick i mig under gårdagen så min syster fyllde år och det firades med fett och socker i sedvanlig födelsedagsanda. MUMS men ack vilken ångest! Det var ju "kvinnodag-igt" av mig. För som kvinna skall man ju inte bara vara den man är, man får ju inte under några omständigheter säga att man har ångest över att man åt den där extra chokladbollen... dvs. va inte den du är, var den perfekta kvinnan och var stolt över dig själv och dina beslut! "Bra att du valde att äta den där extra chokladbollen, du ska inte må dåligt över de beslut du fattar eller vad du stoppar i dig". Aaaaah! Inte nog med det så träffade jag min kära "Eka" idag och hon bjöd mig på Chai Latte och (gu-bevars) en chokladkaka. Jag kände att jag inte kunde tacka nej. Den var ju redan köt, till mig. Det var ju så sött av henne... Men jag hade ju sån ågren redan... jajaefter en halvtimma så åt jag snällt upp kakan. Kändes helt okej.
Åkte hem till Norris igen, gick och tränade på Friskis & Svettis, ögona-böj! Nu känns det mycket bättre... hehe ska det vara såhär på internationella kvinnodagen?
Ja uppenbarligen eftersom jag valt att fira den så ;P
Känns prima att jag kommer ha straff-träningsvärk imorrn! GÖTTANS!

KVINNOfrid!

lördag 7 mars 2009

115 -en patriarkal värld

115:de inlägget idag :)
Idag fyller min syrra, - Grattis, grattis!

Jag saknar Indien. Kanske romantiserar jag allt men jag kände mig mer sedd där, och då tänker jag inte bara på alla karlar som glodde ögonen ur sig för att jag var vit och för att jag inte hade täckt över mina axlar med en sjal.
Såg filmen "Efter bröllopet" med Mads Mikkelsen (ÄLSKA!) igår och jag ville bara vara där i Indien med de små barnen och hjälpa till. Känns så ambivalent att vara tillbaka i Sverige. Kallt, och individualistiskt på så många plan att det känns själlöst.
Eller är det så att det faktiskt inte är själlöst, utan att jag bara känner mig själlös och klämd i det här samhället. Känns som att mina åsikter inte skall bli hörda. Som att jag ska lägga band på mig själv i så många sammanhang för att passa in och för att bli accepterad.

Såg en debatt på TV igår om ärlighet. Det var en svensk skådis som talade om att total ärlighet kräver sann kärlek. För att total ärlighet (ev. kritik) skall levereras så krävs det att man älskar den man kritiseras för att man vill väl att det skall bli en förändring så man lägger väl fram kritik på ett snällt sätt, eller?
Jag försöker ge kritik på bra sätt, men det är fan inte alltid jag lyckas. Jag har även i ärlighetens namn även tröttnat på att vara diplomatisk. Trött på att slå in vad jag tycker i små fina paket till folk för att de inte ska ta illa upp, men det kanske är det jag ska fortsätta med för att kunna vara kvar i något som helst socialt sammanhang.
Även om jag tycker att jag är sjukt ärlig här så skulle jag vilja uttrycka min förbannade trötthet över att leva som kvinna i en Patriarkal värld. Hur mycket jag än kämpar så står de där och är snabba att slå ner mig igen.

Kvinnofrid!

måndag 2 mars 2009

Fy i helvete!!!

Hur fan kan man behandla människor på det här viset???
Min Kära mormor har blivit opererad och idag har jag pratat med min mamma som talat med min mormor på telefonen efter operationen.
Om vi har förstått saken rätt så har min mormor blivit lovad rehab för den skadan hon blivit opererad för innan hon opererades. När sedan operationen är genomförd så har de dragit tillbaka det som lovats angående rehab. Hon får låna en rullator i 3 månader alternativt ett par kryckor samma period. Sen ska de klara sig själva är det tänkt.
Dessutom funkar varken rullatorn eller kryckorna så morfar har fått åka och köpa en istället.
Hon skall ha fått anvisningar om hur hon skall öva upp sitt nyopererade, men har ju ingen att fråga om det inte känns bra på nåt vis.
Hur kan det bli såhär?
Ska min morfar som ockxå börjar bli äldre ta hand om mormor som inte kan ta sig runt i sitt hus?
Vem ska laga mat?
ÅH! Hur kan de göra såhär mot min familj, jag blir så förbannad.
Min mamma skall ringa ner till deras kommun imorrn och höra sig för, samt höra av sig till sin bror som bor i närheten.
HUR kan läkare bara ta tillbaka ett sådant beslut hur som helst? Är det ens lagligt?
Fy fan säger jag bara!

Jag tänker på er mormor och morfar! Önskar att det fanns något jag kunde göra! Finns det det så säg bara till!

JAg älskar er! Kyssar till er båda!