Vad hände?

Hur blev jag en bitterfia?
Jag har nämligen gått och blivit en bitter tjej de senaste åren. Klagar på allt, ser det mesta negativt, och om jag försöker vara positiv och någon ifrågasätter det känns det som att bli nerklubbad i ett svart hål igen. VAD HÄNDE?
Jag var en av de mest positiva människor jag kände (förutom min mamma som fortfarande håller förstaplatsen) och så blev jag den mest syniska och bittra på bara några år? Jag förstår inte. Hur kan jag sluta vara bitter? Fokusera på det positiva kanske... jag behöver nog mina tre positiva ord om dagen för att fungera någorlunda igen, men det behövdes ju inte förut... vad hände, VAD HÄNDE?

Frid

@ Paris

Vi kom till Paris igår, jag och Simon. Det tog ett tag att fatta allt med metro och det hela men det flöt på bra och det går bra för mig att kommunicera här nere jag säger några ord och meningar på franska och de förstår men verkar vilja tala på engelska tillbaka. J, vad kan jag säga, känns verkligen som att de franska invånarna här i Paris har övat sig i Engelska. Har inte stött på en enda som jag inte kunnat kommunicera med. visserligen är väl jag lite bättre på franska oxå, men jag kan nog lova att det inte är där det lossnat.
Igår gick vi ner till Notre Dame och tittade för sista rundturen var precis avslutad när vi kom dit. Detta berodde på att vi somnade när vi checkat in vilket var nio timmar sen vi lämnat min mor och far norr om Stockholm.

Idag har vi gått till Notre Dame bara för att konstatera att kön till rundvandringen var As-jävla-lång. Vi gick därmed vidare till Eiffeltornet där kön oxå var as-jävla-lång, men nu har jag skitit i att gå upp varje gång jag varit här på grund av att det varit lång kö till trapporna upp i tornet så nu skulle jag banne mig uthärda. Vi Köade i kall blåst i ungefär en timma medan vi såg en massa andra som trängde sig längre fram, folk kan vara bra fräcka asså. Sen gick jag så fort jag kunde uppför trapporna för att bli varm igen. Vi tog en massa fina bilder uppifrån andra våningen, men sen drog vi en gräns, vi ville inte köa ännu en gång för att ta oss upp till toppen. Vi gick istället ner och åt lunch på ett ställe i närheten. sen hittade vi Starbucks och satte oss där för att ta en chai "på maten" och där inhandlade vi även två starbucks muggar (YAY!). Jag höll på att somna där inne för då hade vi varit ute och gått och stått och köat sedan tio ungefär och klockan var då runt fyra. När vi tog oss hem från starbucks så gick vi via chaps elysee och touchade Louvren där det oxå var helt sjukt långa köer fastän klockan hunnit bli sex på kvällen.

Vi kilade därefter in på en mataffär och köpte med oss en flaska Bordeaux, en Camembert, två baguetter, lite tomat och gurka samt luft torkad skinka, så nu har vi precis avslutat middagen här på hotellrummet.
När vi var på skansen i helgen inhandlade jag en swiss-army-spork som är som en armékniv med gaffel och sked på. Denna kom oss väl till pass nu under vår hotellrumsmiddag ;P Bra Köp!

Nu ska vi se oss för hur vi gör imorrn under morgonen, antagligen blir det Louvren och sen kanske lite shopping (om vi känner att vi har råd) och sen ska vi träffa Chris och Bruno på kvällen för en nyårsfest hos några australiensare här i Paris, kan nog gå vilt till. Vi skall dock checka ut från hotellet innan tolv i övermorgon så så himla slirigt kan det inte bli för min del i alla fall.

Om vi inte hörs därinnan, gott nytt år på er alla!

Liberté!

Jullov eller inte?

Känner mig lite kluven inför jullovet. Vet inte om jag har råd att ta jullov riktigt än, å andra sidan är jag så skoltrött så jag vet inte om jag kommer kunna göra något ändå just nu. Kanske är läge att bara tagga ner och ta det piano så att säga.

har så många tankar...och så lite tid just nu så jag får skriva mer sen.
Vad jag kan säga ar att jag åker till Paris över nyår. Känns grymt! Skulle kännas euforiskt om jag hade ett jobb att komma hem till oxå.. Men jag kan ju inte få allt här i världen.

Nu ska jag sova!

Frid!

bra period

Är inne i en riktigt bra period just nu!
Har börjat gå en stresshanteringskurs, vilket känns som precis vad jag har behövt. Sista träffen är idag =D
Flyrer på lite överallt tycker jag nu. Ett arbete inför våren så är livet på topp!

Om det är någon som har tips och ideer där jag kan söka jobb får göran tipsa mig om detta, känns som att kontakter är A och O just nu!

Frid!

trött i min själ

Vet inte hur jag ska göra, kan nog inte vrida ut och in på mig mer än jag gjort och är det meningen att det är så jag ska leva?
Mina kraftansträngningar att fungera i ett sammanhang misslyckas hur jag än gör. Jag ser inga lösningar, bara fler hinder jag ska ta mig över. Jag har fått nog, jag väljer "mig", även om det ännu en gång innebär att jag får ge upp en stor del av mig. Jag är så trött i min själ...

Inre frid..

ensam

Är sjukt mycket på egen hand numera. Känner mig riktigt ensam och uttråkad. Folk är för upptagna för att bry sig, kanske jag oxå. Vet inte vad jag ska ta mig till men denna livsstil passar mig inte, funderar på att dra iväg själv någonstans och bara ta hand om mig själv och tänka, men det har jag inte heller tid för, eller? Det skall kollas upp! Det här skall nog bli bra!

Frid!
/J

Håhåjajaaa

Jag vet inte hur måga gånger jag har tappat fattningen de senaste två veckorna. Är uppenbarligen i obalans. Har svårt med allt nytt under kusen i Linköping. Känns som att de ser ner på utbildningen i Norrköping. En av studenterna är supermysig, men det finns en hel del element i den nya klassen i Linköping som jag upplever som aggressiva och hänsynslösa. Har inte alls samma känsla för Norrköpingsfolket. visst kan vi alla säga skumma saker men det känns inte som att vi vill varandra illa.
Basgruppen verkar gå från fyra till tre vilket leder till att vi bara är två om någon är borta.
Här om dagen, när jag sa att jag pluggade organisation och ledaskap fick jag höra att "tja idag ska ju alla bli stjärnor eller chefer". Jag har funderat på detta utifrån ett själviskt perspektiv och utifrån ett genusperspektiv.
Frågan är om samma uttalande hade kommit om jag varit kille och sagt att jag läste den kursen. innan funderade jag på om det kan vara så att jag är en liten narcisist som bara vill stå i rampljuset och är hänsynslös mot andra.
Vidare har jag reflekterat över någon en vän sa till mig idag, där kontentan verkade vara:
Det kan vara bra för dig att få släppa taget lite och se att allt blir bra även utan dig vid spakarna.
Jag förstod på ett sätt vad hon menade för ajg har fått kritiken förr, men jag tror på fullaste allvar att det blir alldeles dandy utan mig, det är bara så att jag får panik när jag inte kan dra mitt strå till stacken, vill inte ses som oambitiös (vilket jag vet att jag inte gör av andra) som jag själva kan se mig om jag inte är extremengagerad och duktig i det jag tar för mig.

Jaja nog med självreflektion för idag, ikväll blir det bio med Simon!
Imorrn är en jävla pluggdag asså!

Frid!